Har så mycket sommarkänslor just nu att jag knappt vet vart jag ska ta vägen. Parkhängens tid är här och jag spenderar större delen av min lediga tid sittandes barbent på olika gräsplättar med diverse gosiga personer. Har kommit in i något slags mysigt flow när jag bara känner mig sådär allmänt tillfreds med ca allting. Och sommaren är ju himla lång här i Londres så förhoppningsvis håller denna känsla i sig ett bra tag :)
Här ovan ser vi tre pangbrudar; Hanne, Agnes och Moa!
Två bilder från två helt extremt ramliga nätter häromveckan. Hamnade bland annat på hemmafest i en pytteliten tvättstuga där vi inte kände en jävel. Älskar att London ständigt överraskar.
Har allt som oftast knallrosa läppar numera
Åt pannkakor i sängen en solig eftermiddag
Och nu senast i helgen var det ju midsommar!!! Firade på lördagen istället för på fredagen och inledde med en helt fantastisk lunch på Agnes bakgård ihop med en sisådär 15 andra. Victoria och Elin hade varit på Ikea dagen innan och köpt bland annat sill och svenska köttbullar, ASSÅ DÖR VA GOTT DET VAR. Sen 25+, perfekt sällskap och cava gjorde ju inte saken sämre. Hade kunnat dö lycklig där och då.
När vi alla var mätta som plättar och lite smått tipsy begav vi oss till Hyde Park för att joina 4000 (!!!!) andra svenskar under det traditionella midsommarfirandet som äger rum där varje år. Drack mer, snackade skit, lekte lekar och gick från tipsy till fulla. Solen var så himla stark och bristen på skugga gjorde att vi inte höll ut längre än några timmar innan det blev dags att dra vidare igen. Jag, Hanne, Agnes och Moa hamnade på Hawley's och resten försvann mot öst. Efter några öl och lite live-musik bestämde vi oss för att joina de andra, overgrounden var dock inställd så vi fick omväxlande åka buss och promenera men vi förgyllde den långa resan genom att högljutt sjunga Håkan-låtar hela vägen och fuldansa till. Verkade faktiskt uppskattas av rätt många.
När vi väl var framme i parken var det redan mörkt men varmt som i augusti. Slog oss ner på en bra fläck med de övriga och började efter tag sällskapa med några närbelägna britter. Sen kom det sig så att jag, Johanna och Stina utan närmare eftertanke följde med en rödhårig ultrahipster till en fest nånstans låååångt ute i Hackney. Sjukt dodgy område och vi virrade såklart runt i hundra år innan vi hittade rätt (fick även med oss en random brud på vägen!) men när vi äntligen kom fram var det så himla värt. Ångrar som fan nu att jag inte tog bild på huset för det var FINASTE JAG SETT. Ett riktigt Pippi Långstrump-hus! Stort gammalt lager som gjorts om till två jättestora rum med flera våningar och rangliga zick zack-trappor och 20-mannasoffor och asså I can't even. Dödsfint, verkligen. Människorna var sånna där typiskt superchillade och övertrevliga Londonbor som får en att känna sig hemma direkt och jag var på världens bästa humör. Hängde i soffor, på rangliga plaststolar och på studsmattor till sju på morgonen och åkte sedan hem dödstrött och med en miljon blåmärken, blåsor och skrapsår, men lycklig rakt igenom. Mina midsomrar blir bara bättre och bättre för varje år, himla fin trend tycker jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar