fanfanfan

Är så trött på att vara ledsen. Trött på att sitta på bussen hem med en växande klump i halsen och vara tvungen att pressa tillbaka tårarna så att ingen ska se. Trött på att behöva kasta ifrån mig dator och tekopp eller vad jag nu håller i, bara för att sätta mig upp och försöka koncentrera mig på att andas normalt. Trött på att varje gång jag blir ensam känns det som att gå in i ett kolsvart rum. Någon stänger dörren och allt syre försvinner. Precis så. Jag vill inte må såhär, jag borde inte må såhär. Det finns ju inget att vara ledsen över egentligen, ändå gör det så förbannat ont.